man ska vara glad för det lilla och det är långt kvar ännu men jag ska äntligen få komma på en intervju, bara det känns som ett framsteg. Att det nu råkar vara ett av de jobb som jag sökt som jag helst av allt vill ha gör ju att man blir väldigt nervös, men jag kan ju inte annat än vara mig själv och duger inte det så får det vara...
fingers crossed
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar